Ambulerande arvegods

Här om dagen fick vi nya möbler till barnrummet. Eller nya är de inte, men nya i det här huset och nya för Maximilian. Ett litet bord med två pallar i knalligt orange och trärena ben.

Möblerna har min morfar tillverkat på 50-talet. Här lekte min mamma och min moster och här har jag, mina syskon och mina kusiner lekt och ritat i många, många timmar. Pallarna är har även fungerat utmärkt för att öva simhopp.

De senaste åren har möblerna varit hos Maximilians småkusin och nu får vi ha dem ett tag. Pallarna må ha lite ojämna ben, men stadigare möbler får man leta efter. För att inte tala om hur charmiga de är. Dessutom råkar den orange färgen passa perfekt med tapeterna.

Naturligtvis finns det både spår av användning och signaturer efter tidigare användare, men det är bara ett plus.

Annonser

Ett år i heimani vårt

Vår gata en eftermiddag i februari 2019.

Till en början kändes det som att vara på besök i någon annans hus. Det var till och med lite småläskigt att vara ensam i huset. Vad fanns i skrubbarna, bakom väggen, i källaren? Men ju mer vi vistades i huset, ju mer vi rev och öppnade upp, desto mer började det kännas som vårt projekt. Inte ännu som ett hem, men vi var på väg. 

Sedan började det där mera roliga jobbet med att sätta vår egen prägel på huset. Köksinredningen kom på plats, vi fick ett nytt och fungerande badrum, vi tapetserade och bit för bit blev det vårt hus. Allt oftare talade vi om huset som vårt hem, men med ett lite nervöst och förundrat leende. På frågan om vi trivs så svarade vi jodå, allt verkar funka och taket har inte rasat in. Så småningom började det kännas som hemma, men det tog ett litet tag att vänja sig. Projektet, det är långt ifrån klart, men nu är det vårt hem.

I dag firar vi ett år här på vår gata i stan. För ett år sedan, 24.2.2018 sov vi vår första natt i huset. Dagarna innan var det fullständigt flyttkaos. Det var kring -25 grader, vår bil vägrade starta och vi körde skytteltrafik mellan lägenheten och huset med hjälp av Nikis föräldrar och min moster och hennes man. Jag som svurit på att vi inte skulle flytta med vårt åbäke till säng några fler gånger insåg att hur vi än gör så ska den ändå ner för spiraltrappans alla sju våningar. Ett år senare sover vi fortfarande i samma säng. Ett år senare är det också mängder av snö, men adventsstjärnan har jag faktiskt tagit ner nu.

Vårt numera 62 år gamla hus är verkligen inte färdigrenoverat, men det är beboeligt. Renoveringstakten är av det långsammare slaget nu då vi också bor i huset. Dessutom har vi en mycket nyfiken och fingerfärdig blivande 2-åring som väldigt gärna skulle ta hand om jobbet. Hans stora intresse är att borra, skruva och spika.

Diskning hör också till ett av barnets stora intressen.

Det största pågående projektet är renoveringen av lilla toaletten. Vi påbörjade projektet redan i somras, men nu har det stått stilla sedan i höstas. Nästa steg är att gjuta golvet och det gör vi helst inte i -20 och snöstorm.

Det som får huset att se och kännas mera hemma är att vi vågat börja hänga upp lite tavlor. Man blir lite mera försiktig med spontan väggkonst efter att ha sett hur gipsskivor börjar se ut efter många spikhål och skruvar utan gipsplugg (det kan bli väldigt stora hål).

Åbo är alltid hemma för oss. ❤


Barnrummet är husets mysigaste plats. Vi är så otroligt nöjda med tapetvalet och hur bra Maximilian verkar trivas i sitt rum. Här finns plats för lek, läsning, vila och bus.

Så småningom ska rummet få en garderob och hylla, men vi har ingen brådska. Som ni kanske ser är det inte mycket som är nytt i rummet utöver sängen, gardinerna och en hel massa leksaker. Dockvagnen har min pappa snickrat till mig då jag var liten. Dockan är ny, men sängkläderna har min mamma sytt i skolan.

I hallen skymtar en spegel och en lampa som hängde på just den väggen då vi gick på husvisning. Huset har överlag inte fått så många nya möbler och prylar. Vi försöker ta tillvara det vi har och restaurera det som är slitet. För att inte tala om alla de där ouppackade lådorna på vinden och i källaren som vi snarare borde göra oss av med – men det blir ett senare projekt.

Ny stenläggning av gammalt tegel

Vi har hittat mycket skräp på vår gård. Många lass har körts till återvinningen. En del av det som slängts eller till och med grävts ner går alldeles utmärkt att återanvända. Som till exempel drygt två dussin tegelstenar i varierande skick och storlek.

Dagens träningspass, gräva upp gräsmatta, bära tegelstenar och sand, jämna till marken med ett lecablock, avsluta med tegeltetris.

Trots vissa utmaningar i form av rötter och minst två olika sorters tegel i olika stora bitar så blev det en relativt jämn rektangel.

Här poserar jag jävligt förnöjt i mina gummistövlar och överväger en karriär som stenläggare.

Tadaa! Båda soptunnorna fick plats och står stadigt. Kom ihåg att sortera och återvinna!

Ut med fuskpanelen

I dag har jag gått loss med kofoten i vår tambur. Vi saknar för närvarande värmeelement i tamburen och det börjar bli lite väl kyligt. Kalla skor, brrr! Så nu är det verkligen dags att ta tag i renoveringen och få upp nya skivor på väggarna.

Väggarna har varit klädda i någon slags träimitation som en gång i tiden varit vit.

Efter skivor, spackel och målarfärg blir utmaningen förvaring. Det vill säga bra krokar och hyllor för en liten hall.

Fuskpanelen gick snabbt att få ner med hjälp av kofoten. Spännpappret med femtielva små nubbar gick inte lika smidigt. Jag var tvungen att slå lös nästan varje nubb med hammare och stämjärn.

På väggen med proppskåpet får spännpappret sitta kvar. Vi lägger en tunnare gipsskiva här.

Resultatet av dagens arbete. Här ska sättas tåliga gipsskivor och nya lister. Vi tänkte måla ljust, någon vit nyans. Så där lagom smutsig så inte skiten syns direkt.

Häck var det här

Äntligen! I början av sommaren började vi förbereda för att plantera en häck som insynsskydd. Efter att vi rensat bort djungeln av rönnspirea blev trädgården helt öppen mot det ena grannhuset och gatan. Vi velade lite mellan staket och någon sorts häck, men eftersom staket kräver tillstånd från både staden och grannarna kändes häck som ett enklare alternativ. En häck kräver förstås mera tid för att verkligen ge skydd mot insyn, men det kan vi leva med.

Runt resten av tomten har vi hagtorn, men nu bestämde vi oss för att plantera något som är grönt året om. Då var valet ganska enkelt, vi sätter en rad med tujor. Förhoppningen är att de ska växa till sig och bilda en grön mur och på så vis bli en ”bakgrund” i vår trädgård.

Längst bort, bakom björken, skymtar raden med tujor.

Som sagt började vi förbereda för plantering i början av sommaren. Niki grävde ett tolv meter långt dike och vi skaffade ett par kubik matjord. Jag hann till och med kolla med en lokal handelsträdgård om det fanns tujor att hämta. Sedan blev det som bekant varmt, väldigt varmt och torrt. Så det var tur att vi inte hann plantera någon häck då. Om den hade överlevt hade inte vår ekonomi klarat vattenräkningen.

Morgonsol i september. Kaffet smakade bra här. Till höger syns också stubben av den gran som vi tog ner för ett par veckor sedan.

Men med sommarens slut kom svalare väder och regn och nu i helgen vågade vi oss på att slutföra arbetet. Vi köpte 40 små tujor (smaragd) och fyllde diket med jord, vattnade och vattnade ännu mera. I går satte vi plantorna i jorden och vår trädgård ser redan mera ”städad” och fixad ut. Nu har vi en tydlig tomtgräns längs det som varit ett odefinierat område med jord och ogräs. Där finns fortfarande mycket bar jord, ogräs och stenar, men nu är det lättare att visualisera nästa steg med planteringar och uteplats.

Ett år med hus

I dag är det ett år sedan vi köpte vårt hus, heimani vårt. Renoveringen startade i slutet av juli 2017, 4 augusti skrev vi under köpebrevet, 24 februari 2018 flyttade vi in. Ettårsdagen till ära tänkte jag att det skulle vara på sin plats med en genomgång av den enorma mängd arbete vi faktiskt utfört. Tack till våra föräldrar och till Åsa och Peter! Utan den hjälpen vet vi inte om vi skulle ha flyttat in ännu.

20170807_173859
Här bakom häcken dolde sig vårt blivande hem.

Juni 2017:

  • Vi har hittat vårt hus!

Juli 2017:

  • Vi började riva i ut badrumsinredningen. Rev också lite tapet i hallen och sovrummet, mest för att se hur det såg ut bakom.

blogg010
Det här skedet saknar vi inte alls.

Augusti 2017:

  • Rivningen fortsatte i badrummet och köket. Köksluckorna, kylskåpet och spisen fick nya hem. VVS:aren kom på besök och det visade sig att vattenledningen behövde bytas ut. Niki började riva i källaren.
  • 17 augusti var huset betalt och vårt på riktigt! Vi insåg också att vi blir tvungna att byta alla rör för att inte behöva betala sjukt höga försäkringspremier.
  • Jakten på köksinredning inleddes.

September 2017:

  • Fjärrvärmen installerades.
  • Badrummet tömdes – bokstavligen från golv till tak.
  • Källaren blev så gott som urblåst.
  • Fuktskadan i kökstaket åtgärdades.
  • Vi köpte badrumsinredning och kände att vi äntligen fick skaffa något till huset i stället för att bara riva ut.

Oktober 2017:

  • Det skrapades tapet, skrapades tapet och skrapades ännu lite till.
  • Arbetet med att återställa kökstak och väggar fortsatte och köksgolvet anlände. Vi hittade en köksleverantör och valde färg på köksinredningen. Det där drömköket är inte så långt borta trots allt.
  • Källaren asbestsanerades. De gamla rören var isolerade med asbest. Fjärrvärmen kopplades på.

IMG_20171121_174627_264.jpg

November 2017:

  • Källargolvet sågades upp och vi lade nya avloppsrör.
  • I badrummet gick det undan och vi fick beställa kakel.
  • Köksgolvet lades och inredningen monterades.

20171228_121031
Arbetsrummet fick en tapet som var djävulskt svår att mönsterpassa.

December 2017:

  • Badrummet blev nästan klart.
  • Alla väggar och tak i huset målades vita.
  • Parketten slipades och lackades.
  • I mellandagarna började vi tapetsera.

Januari 2018:

  • Vi tapetserade klart i alla rum förutom vardagsrummet.
  • Köket kaklades och köksfläkten installerades.
  • Golv- och taklisterna kom på plats i största delen av huset.
  • Rännorna som sågats upp i källargolvet göts igen.
  • Elen började fungera som den skulle.
  • Vi beställde duschvägg till badrummet och en garderob till sovrummet.
  • Pappa skruvade upp duschen, så badrummet blev fullständigt funktionsdugligt.
  • Vi beställde tapeter till vardagsrummet och började tapetsera.

20180323_172437.jpg
Inflyttade!

Februari 2018:

  • Lister, lister, lister. Nya och gamla. Och trösklar.
  • Hyllorna i köksskåpen sattes på plats.
  • Murstocken spacklades och målades.
  • Vardagsrummet tapetserades klart.
  • Garderoben sattes upp i sovrummet.
  • Sovrummet fick gardinskenor och även gardiner.
  • Vi började flytta våra saker från lägenheten till vårt hus.
  • Vi flyttade in på Nikis födelsedag den 24 februari.

 

20180312_160144
Lampan i vardagsrummet har tidigare hängt hos mormor & morfar.

Mars 2018:

  • Vi jobbade med att få rätt sak på rätt plats. Det gör vi fortsättningsvis.
  • Hängde upp lampor.
  • Firade Maximilians första födelsedag och det första kalaset i vårt hus.
  • I bloggen tog vi en titt på köket.

 

IMG_20180430_123926.jpg
Blåsipporna var en trevlig överraskning.

img_20180816_1206499199406027751600266.jpg
Här hade kampen mot rönnspirean bara börjat.

img_20180430_1844346267925290692861677.jpg
Vappen firades med skumpa i trädgården.

April 2018:

  • Trädgården tittade fram under all snö och vi började röja bland buskarna.
  • I bloggen fick ni se hur vårt sovrum genomgick en rejäl förändring.

 

Maj 2018:

  • Trädgårdsarbetet fortsatte och vi sågade ner hela hagtornshäcken och plockade skräp.
  • Vi gick på loppisrace i Skata och fyndade ett oanvänt spegelskåp med lampa till lill-wc.

 

Juni 2018:

  • Mera trädgårdsarbete och planering. Vi hade tänkt plantera en rad med tujor som insynsskydd, men så blev det den varmaste och torraste sommaren i mannaminne.

 

Juli 2018:

  • Dags att renovera lilla toaletten.
  • Vi beställde golvklinker till toaletten.
  • Jag har äntligen lyckats hänga upp gardiner i alla rum utom barnkammaren.

 

Här har VVS:aren varit i farten.

Häcken klippt igen, syrénhortensian är pärlan i vår trädgård.

Augusti 2018:

  • Arbetet med att renovera toaletten pågår. Saneringstjänsten kom på besök och sög upp typ en kubik med svart sand som tidigare legat som isolering under golvet.
  • Taket i tamburen revs i samma veva som wc-taket.
  • Nu är det dags att börja bygga upp golv och väggar igen efter att både VVS:aren och elektrikern varit på besök.
  • Vi har beställt skåp och handfat.
  • Jag klippte häcken, igen. Denna gång för att få den tätare.
  • Med lite tur, och mera regn, planterar vi tujor denna månad i stället.

Efter att lilla toaletten blir klar kan vi andas ut lite, tror vi. Då är den del av huset där vi vistas mest klar. I källaren återstår ännu mängder av arbete, i den finns egentligen bara vår tvättmaskin och sånt som gräsklippare, blomkrukor och verktyg. Någon gång ska det byggas ett tvättrum, bastu och bättre förvaring. Först ska huset dräneras, taket behöver målas, fönstren ses över, fasaden fixas… ett hus blir kanske aldrig riktigt klart? Nu är det åtminstone beboeligt och vi fixar med möblering, belysning, dörrhandtag, handdukskrokar och fortsätter försöka få rätt sak på rätt plats.

Som avslutning kommer här ett gäng bilder på hur det ser ut hemma hos oss i dag, i rum som ännu bara skymtat förbi på bloggen. Ännu har vi inte hängt upp en enda tavla, men vi har lampor och lister i alla rum.

Vårt gröna vardagsrum – i den avskalade och städade versionen.

En mer sanningsenlig vy, fast vanligen med mer utspridda leksaker.

I barnkammaren har Max inrett en läshörna och i skötbordet förvarar vi verktyg.

Med en större spegel eller högre byrå så skulle hallen vara så gott som klar.

Arbetsrummet. På önskelistan står ett snyggare skrivbord och en bokhylla.

(Ser bilderna mörka ut? De ser bra ut på min telefon, men är murriga på datorskärmen.)

Stor renovering av lill-wc

Det är rivningsdags igen. Vår lilla toalett blev inte renoverad i samband med Den stora grundrenoveringen™. Den var, trots allt, fullt funktionsduglig som den var. Det enda som gjordes var att vi rev ut det sunkiga underskåpet med infällt (aprikosfärgat) tvättfat och satte in en tillfälligt litet handfat. Ett handfat som tidigare fanns i det gamla duschrummet. Jag städade spegelskåpet och pulade in smink, necessärer, mediciner, papiljotter och vad man nu har på en toalett.

Här ser ni hur det såg ut innan vi börjat renoveringen.

Trots att den lilla wc:n fungerar så känns det inte som hemma hos oss då man kommer in där. Jag får en märklig känsla av att vara hemma hos någon annan, eller snarare som om jag skulle befinna mig på ett bedagat vandrarhem. Det luktar lite konstigt, det är slitet, men det går att använda – om man bortser från att spolanordningen lossnar ibland, att man slår huvudet i överskåpet då man böjt sig över tvättfatet och att det skvätter vatten över hela golvet om man försöker tvätta armhålorna.

Slitaget är påtagligt – klinkerplattorna sitter dåligt, det lossnar fogmassa, våtrumstapeten är smutsig och trasig, fönsterrutan är sprucken. Det är alltså dags för en grundlig renovering. Här om dagen började Niki riva och just nu ser det ut så här:

Ack, du ljuva 50-tal (?).

Det här är utgångspunkten, måtten och placeringarna är inte korrekta. Rummet är cirka 2,2 kvadratmeter.

lillwc3

Ungefär så här tänker vi oss att det ska bli:

Färger och former funderar vi ännu på. Men en färggrann och mönstrad tapet kan ni ge er fan på att det blir.